Vaknar upp strax efter tre, på natten, en del kallar det morgon, men ingen är vaken, så det måste tillhöra natten. Har inte ens slagit av datorn. Måste ha somnat efter pizzan igår kväll. På skärmen möts jag av vårt eget ”ground zero”, en webcam över arbetet med vårt nya Stora torg här i Visby. De verkar aldrig bli klara, har stött på gamla medeltida avloppstunnlar, med skelett i. Så fort man sätter ned spaden i denna stad så visst stöter man på några benbitar. Det ska man rapportera till Länsstyrelsen, men de flesta håller tyst med det. Annars kommer de och gräver och inhägnar, stänger av trädgården. Länsmuseet får aldrig nog med skelett. Jag kan förstå passionen för dom. Jag ska själv bli ett. Detta på en ö som alltså helt består av gamla döda djurrester från havets botten, ca 60 miljoner år sen… från ekvatorn. Det känns lite kusligt på morgonen. En halv liter mjölk, en magnesium, ett par nyponpiller, en cigarett, kaffe. Allt gjort på gamla återanvända och kraftigt begagnade beståndsdelar. Det fungerar, känner hur signalsubstanserna drar igång det gamla klockverket. Signalsubstanser från en gammal dinosaurie. Men det fungerar. Kroppen vecklar ut sig som en en sån där kinesisk snäcka som det poppar ut en hel trädgård ur.
Jag har totalkoll på läget på min skärm. Jag ser att de redan vaknat i Japan. Det är i alla fall sol. Jag utgår från att de är vakna, och gör mig sällskap till kaffet. Börsen har öppnat där i alla fall så det borde betyda att en del vaknat precis i Stockholm.
.. men annars verkar det stendött där. Alla vattenhål har just stängt, men det står några därborta i mörkret, alla dom som inte vill gå hem, någonstans utanför korvmackerna, ”JAAA ÅSSÅ ALLT PÅ! ALLT!”. Bostongurka, majonäs, räksallad, senap, hamburgergegga, lökringar och friterad lök. Jag har säkert glömt något. Ja, ”ÅSSÅ EN PUCKO!”. Den invandrade mannen som äger korvmojjen är lugn men snabb, vänlig men inte överdrivet konversabel. Han ler, han tjänar pengar och är stolt över sin korvmojj.
Webbcamen i New York kan man ju alltid lita på. Alltid någon vaken. Jag har aldrig varit där men det ser brunt ut. Beror väl på gasen i deras nattbelysning. Det ser ut som snabbmat där också, rester kvar. Gissar på kebab, tror det är gröna peperonis (fefferoni) kvar som var för starka för honom. Tror han försöker bjuda den asiatiska kvinnan en men jag tror hon höjer armen till ett nej. Men kvällen är ung i New York, som väl knappast har natt i vanlig mening.
Så nu är man igång. Kan börja jobba. En studsande labrador hörs från övervåningen. En sån oerhörd glädje!
